Fick inte träffa min/ mina läkare som jag brukar ha. I början hade jag oftast en och samma, han som är så snäll och förstående, han hade hand om oss första gången vi kom dit och la upp en plan etc. Sen blev det att vi fick träffa honom mest. Men under ivfen så fick vi träffa mest den andra läkaren, han som är expert på pcos men kan vara lite hård kanske. Men båda är så superbra!

Men igår fick jag träffa en kvinnlig läkare som jobbade där, men har inte träffat henne förut så jag kunde inte riktigt ställa alla frågor som jag ville. 

Men hur som helst. Att jag hade blödit i 12 dagar var tydligen det mest vanligaste som fanns efter ett äggutplock! Sååå skönt att höra! 

Sen när vi gjorde ultraljudet så kollade hon första gången på höger äggstock. Och jag vet inte varför men jag är så van vid att de alltid ser en äggblåsa på första äggstocken de kollar, säkert ren slump egentligen. Men vart så nervös eftersom det var tomt där. Men på vänster fanns en stor en som var ca 16mm (lättnad!). Så jag bör ha ägglossning imorgon eller på lördag. Så då blir det till att ringa till kliniken och då få ett datum för att återinföra en av våra "snowbabies" och sen på kvällen ta ägglossningssprutan Ovitrell. Att ta sprutor har blivit såå avdramatiserat haha, så är inte alls nervös eftersom jag vet att denna nål är supertunn, jämfört med Orgalutran! Och känns ingenting alls jämfört med Menopuren ;)

Hinnan såg tjock och bra ut så det var inget att oroa sig över! 

Allt har fungerat så himla bra men jag har som en stor klump i magen ändå. Att återinföra ett fint embryo som kanske inte fäster och så kommer mensen. Både jag och C vet hur ledsen framförallt jag kommer bli. Så jag försöker heeela tiden att inte ha några som helst förhoppningar, men det är så ledsamt att aldrig få unna sig att vara glad. Kanske hade jag varit lite mer optimistisk om jag hade fler embryon i frysen :/ 

Vi har dessutom valt att vi INTE kommer ta några graviditetstester innan kliniken sagt att vi måste, vilket jag tror är ca 18 dagar efter ägglossningen, och typ 13 dagar isch efter återförandet.

Ser såå såå många som testar på dag 9,10, 11 dvs bara ett par dagar efter återinföringen (inget fel med det!). Men jag skulle aldrig våga det. För visst jag kanske blir gravid men får ett tidigt missfall som jag annars hade varit omedvetandes om och bara uppfattad det som en mens. Men tänk att jag skulle ha testat innan och vetat att jag var tidigt gravid (och typiskt mig ta ut all lycka för tidigt haha) som sen blev ett missfall. Det skulle ta för mycket på oss tror jag. Men jag förstår de som testar tidigt också, för väntan är olidlig! Jag ska be C att hjälpa mig att inte testa haha, själkontroll lika med noll!