Man har ju hört om "molvärken" som ska likna mensvärk men som är där mer eller mindre konstant, men så är inte fallet :( 

Nu ska jag sova för imorgon blir ett lååångt arbetspass, och sen ska jag till Stockholm till bästa vännen. Som troligtvis kommer bestå av mig liggandes i fosterställning av mensvärk som varvas med tårar. 

Usch jag är verkligen mästare på att ta ut det negativa i förskott men då blir iaf jag inte lika ledsen när det väll är blod på pappret. Hellre det än att ta ut någon glädje i förskott... 

Man kan som sagt trösta sig lite med att det finns en till i frysen och att det finns en bra anledning till att embryot inte överlevde (kromosomfel etc). Även fast att ett embryo ser perfekt ut vid återföringen så kan det ändå finnas fel som man inte kan se med mikroskop. Och det är ju trots allt "endast" 40% chans att den fäster i livmoderslemhinnan. 

Ska försöka att uppdatera alla ruvardagar även fast det tar emot nu när det känns som att hoppet är ute. Livet kanske tar en helomvändning, det vet man aldrig :)